En vanlig lördag?
Och så var det en ny dag. Såg Its complicated häromkvällen och fy vilken dålig film. Visst var den rolig och allt det där tills 3 vuxna syskon sitter och sörjer sin skilda mammas och pappas affär. Alltså, det var det tramsigaste jag någonsin sett. Den scenen förstörde hela filmen!
Imorse vaknade vi tidigt, barnen hade skola (öppet hus) och jag lämnade dem kl 9. Sedan kom jag tillbaks kl 11, tänkte jag skulle ha 30 minuter var hos dem, men fastnade hos Emelia då de hade redovisning och Emelia spelade en sketch, så Nicolas var något besviken på mig att jag inte hann ner till honom. Men jag kände att Emelia behövde mig mer, eftersom vi dessutom hade haft världens bråk imorse. Men hon kramade om mig och bad verkligen om ursäkt sedan, vilket kändes super. Men kompis förbud har hon idag och det var det som utlöste hennes ilska, att bästisen inte fick sova över. Träffade bästisens mamma på skolan vid 12 och då fick vi veta att hon också hade kompisförbud vilket kändes bra för Emelia att höra. Det är inte bara hennes mamma som sätter förbud!
Emelia kör sin akt
Idag ska jag och min mamma spela på hästar, så håll tummarna på att vi vinner något. Första gången vi ska spela. Det är ett av mina största minnen, min morfar och hästarna. Han spelade alltid. Som jag saknar honom….
Appropå det, alla föräldrar idag sa att Emelia är så duktig på att spela teater och fröken stannade mig och sa att hon borde börja på teater, så ska kolla upp teatergrupper i lund nu. =)
En ny dag
Jag vaknade imorse, tog hand om barnen och gjorde de redo för skolan. När de gått kände jag mig så ensam och ja, la huvudet på kudde och ville bara krypa ner där, och bara vara. En sådan känsla när man bara vill vara ifred. Sov en liten stund innan jag gick upp och började jobba lite. Sedan kom snöstormen alla pratat om. Och jäklar vad mycket snö vi har nu. När jag hämtade barnen fick vi ploga oss fram bland alla kalla vindar och Nicolas började gråta för snön yrde runt honom och han fick allt i ögonen. Stackars liten.
Ett foto jag tog med min mobil igår, innan snön kom…
Ett rätt roligt foto jag tog i helgen.
En underbar vinterhimmel några veckor sedan
En nära vän fick missfall idag och jag lider med dem. Det gör jätteont i hela mitt hjärta i sorg för att det blev som det blev och jag hoppas de snart kan försöka igen. Stora kramar till er…
Risk för patetiskt inlägg
Ligger här i sängen, saknar dig, honom, min älskling. 3 månader har vi haft tillsammans, och de har varit helt underbara och nu är de över, och ensam ligger jag här och saknar. Det var otroligt jobbigt att skiljas åt idag. Delvis så gick det så snabbt för vi var på Centralen 14.55 och hans tåg gick 15.02, så det var bara att köpa biljetten, springa till tåget och en snabb kyss och ett hejdå.. Tror egentligen inte det spelat någon roll om vi hade haft 20 minuter innan tåget gick, eller 40, men kanske 20 minuter av kramar och pussar hade gett ett bättre hej då? För väl på perrongen så gick det upp för mig, att nu ska han resa.
Hela resan hem var med tomt hjärta. När barnen var hemma så pratade vi inte om det. Kvällen hade sin gilla gång. Men när Nicolas la sig så ropade han ut till mig hur ledsen han kände sig i hela sitt hjärta att Subhas rest. Att han saknade honom så det gjorde ont. Det gjorde ont i mig. När jag sa godnatt till Emelia så pratade jag lite om att han kommer tillbaks men att det känns tomt just nu och hon svarade med tung röst att hon vet.. Igår ville hon inte släppa honom när de sa adjö. Båda barnen sov hos min syster och hennes kille. De hade ordnat med en riktigt romantisk middag till mig och Subhas och vi hade en fantastisk kväll. Inga datorer, inget annat än enbart oss. Det var underbart.
Men nu sitter jag här. Han saknas. En del av mig känns så tom. Han sitter på planet nu, mellan london och kapstaden. Imorgon landar han. Tänker på honom. Saknar honom..
Jag visste att det skulle bli så här, men ändå är man inte redo. Jag var inte redo för att han skulle åka. Men samtidigt så är jag glad, för vi har något att se fram emot. Men det är så lång tid dit.. 5 månader..
Men det ska gå.. men nu ska jag och mitt tunga hjärta lägga oss och sova…
Sista terminen = STRESS!
Har inte bloggat på några dagar och så mycket har hänt så jag vet inte vart jag ska börja.. vilket innebär att jag skiter i det. =) Mitt liv känns UPP och NER och jag mår bra och jag mår skit just nu. Hela jag känns som om jag blir svingad runt och jag vet inte vart jag hamnar.
Jag har börjat med mitt X-jobb. Startat en blog där jag kommer skriva om det jag hittar och mina tankar och den kommer nog vara jäkligt intressant då det är ett ämne som berör oss alla. Iallafall, läs då och då, för jag tror det kan vara intressant. Sedan har planerna börjat med att starta mitt eget företag. Det är mitt projekt X. Sitter just nu och funderar på namn och ja.. fan, det är inte det lättaste. Och inte har jag tid just nu heller att sätta igång det för denna terminen kommer bli skittuff!!!!!
På måndag åker min kärlek och jag kommer må dåligt. Så mina kära vänner. Ni måste ha överseende med hur jag kommer må. Det kommer vara otroligt tufft. Nä, orkar inte blogga mer idag. Kram alla, nu ska jag söka literatur till mitt arbete.
Projekt X
Jag har något nytt på gång i mitt liv, något som jag funderat på i många år men inte vågat. Men nu brinner jag för det, och jag vill bara skrika det rakt ut, men ni får vänta och NEJ, jag är inte gravid. Suttit i flera dagar nu och ÄNTLIGEN så har jag bestämt mig för något och ja, nu kan jag inte sluta tänka på det. Vill det ska hända NU.. men det tar sin tid. Och jag är inte ensam om det.
Det involverar en till och ja.. jag undrar lite smått för mig själv om faktiskt 2010 blir mitt år ändå? Oh vad jag vill berätta.. men vi kan kalla det Projekt X. Det har precis fötts och ni får vänta. Men kan säga att jag arbetar på det och snart snart så kan jag berätta. Men det är stort. För mig. Det är faktiskt något som är enormt stort.
Det känns som om jag kanske slänger mig ut för en klippa, men det här kommer bli min glöd.. jag brinner i hela min kropp.. åh vad länge sedan jag kände sådan här ENORM inspiration och PASSION för något (förutom min älskade man då). Projekt X, my baby.. Snart nog så ska jag berätta. Lovar 
Kommer nog skriva om det men ni får vänta lite tills jag är redo.. som sagt.. Puss och kram, nu ska jag i säng!
Hela världen snurrar…
Ibland kan jag undra varför saker blir som de blir. Varför man dras in i situationer man inte bett om? Jag är berusad nu och ja, jag kanske inte riktigt har en aning om vad poängen är med att ens blogga när jag borde ligga i sängen och bara stänga ögonen och sova, men hela världen snurrar… Alldeles för mycket öl och cider, och för lite sömn, mina ögon bränner och huvudet tynger, ändå förmår jag mig inte till att lägga huvudet på kudden och försöka falla in i drömmarnas värld…
Min syster och hennes sambo hade inflyttningsfest idag. Underbart roligt, underbara människor, men vid klockan 2 så kände jag att det räckte. Med brännande ögonlock började jag en promenad hemåt.
Denna dagen har varit en dag för sig själv. Sonen tappade sin första tand idag, som jag i all extas över att den äntligen ramlade, råkade spola ner i vasken. Tack och lov så var han så lycklig över att den äntligen ramlade så han brydde sig inte.
Dagarna innan den ramlade ut
I affären när jag handlade ciggaretter till mig och syrran så säger sonen högt och tydligt och fullt allvarligt, fast jag har massor med folk bakom oss; “Mamma, du vet att man dör om man röker, speciellt om man röker 2 om året“. Jag stänger öronen. Vet att han har rätt, men ändå så stänger man öronen. Alla i kön tittar på mig och ler över min sons ord. En pojke säger till sin mamma att det är sant, det har han läst på Internet. Min son får en referens till vad han precis sagt, och återigen tittar alla på mig och småler… Jag ville bara UT! =)))) Men vilken liten kille jag har. Så smart, så smart… *ler*
Nä, nu ska jag i säng.. hoppas jag slipper känna hur båten guppar, för jag vill bara blunda och somna.. och vakna imorgon utan huvudvärk eller annat..
Lite bilder från festen
Testar mobilen med att blogga
Update: Lyckades skriva och ja, min blog såg lika bra ut i mobilen. Mobiltelefon jag har är Sony Ericsson Satio, som jag är jäkligt nöjd med måste jag säga! Imponerad med av den fantastiska grafiken i miniatyr, men däremot så blev det inte lika bra med att ladda upp foto än. Får på det sen igen. Nu ska jag snart sova. Ska till läkaren imorgon, och är lite nervös. Har varit otroligt stressad sedan Patrik dog och min kropp har påverkats av det som bara den, så nu ska jag till läkaren imorgon och kolla, för det verkar som om det äntligen efter 5 månader har släppt. Hela mitt inre är så avslappnat nu och jag mår bättre än jag har gjort på väldigt länge i kropp och själ fast fan vad jag saknar honom!
Jag har inte ens kunnat radera honom från min telefon, min msn eller min skype. Och 5 månader har gått i stort sett. Men jag kan inte. Det kommer ta den tid det tar, men fan vad ont det gör. På nyår brast jag. Tänkte så mycket på honom och den nyår vi hade tillsammans för 5 år sedan. De flesta som var på den festen var här på nyår och ja, Patrik saknades…
NattI!
Alla försöker egentligen mer eller mindre ses som så jäkla….?
Så idag var jag på biblioteket. Försökte hitta böcker som skulle gagna mitt examensarbete, men ikke, så imorgon blir det Lunds universitets bibliotek. Lånade iof sig några böcker, varav 2 verkade riktigt intressanta. Den ena heter Leva.Online och det är ju faktiskt så det ser ut i dagens samhälle, vilket är skrämmande. Det är ju mkt det jag kommer forska om nu i mitt arbete så det kommer bli riktigt intressant. Hur vi påverkas av de sociala medierna, och även hur vi skapar en bild utåt av oss själv, som vi vill att andra ska uppfatta oss som. Man tänker nog att man inte gör det, men sanningen är att det gör vi, omdevetet liksom medvetet.
Vi lägger endast upp bilder på oss själv som är bra. Vi skriver inte hur fucking jävla dåligt man mår psykiskt en dag, för inte vill man ses som ett psykfall utåt bara för man råkar må dåligt? Istället kanske man skriver lite fint att man känner sig lite nere…
Alla försöker egentligen mer eller mindre ses som så jäkla beresta, öppna, ärliga, roliga, osv osv, det spelar ingen roll om det är sociala medier som facebook eller en dejtingsajt som Spraydate. Vi skapar en bild av, inte egentligen hur vi är, men som vi vill vara och som vi vill att andra ska uppfatta oss. Iallafall, nog om detta nu . Nu ska jag släcka lampan för mina barn, och det behövde jag inte för Nicolas gjorde det alldeles nyss själv.
Var och lunchade efter biblan med älsklingen och min bror på ett ställe brorsans kompis Ali jobbar på. Han var så jäkla rolig och vad jag skrattade åt denna grabb, det kändes som om jag kastades in i en svensk film som Jalla Jalla eller liknande, alltså fan, mannen!!!
Sweet!
Wordpress vs Joomla
Sitter och kämpar med att få in en andra blog på min server under en och samma databas. Jag har ju bara en databas. Vill ha en blog för dokumentationen för mitt examensarbete. Så.. nu tänkte jag prova ngt nytt, ger det idag och får jag inte kläm på det så skapar jag en enkel gratisblog på wordpress. Men jag tänkte försöka mig på ett annat CMS verktyg, Joomla. De säger att det ska vara väldigt bra och jag har precis bara skrapat på ytan med det innan, så nu tänkte jag se om det kanske kan vara ngt. Oavsett så är det ju skitbra om jag lär mig det för framtida jobb.
Vi får som sagt se, om jag kan klura ut hur det fungerar.
